En av världens mest uppskattade och sedda filmserier fick ännu en film till sin lista i vår. Alien Covenant hade premiär i år, 38 år efter att den första filmen Alien släpptes. Filmen är en uppföljare till Prometheus som är den första filmen i tidsordningen. Ridleys Scott är regissören så man kunde ju förvänta sig en tydlig koppling mellan filmerna.
I Prometheus presenteras mängder av nya karaktärer och andra typer av utomjordingar. Filmen slutar med fler frågor än den började med vilket gav hopp om att Alien Covenant skulle ge svar på dessa frågor. Tyvärr lyckas inte filmen med detta, i alla fall inte tillräckligt. Efter att ha sett klart Alien Covenant har jag fått svar på många frågor men har samtidigt också fler frågor än jag hade innan Prometheus.
Alien-filmerna har sina trofasta fans, fans som efter Prometheus inte var nöjda över filmens karaktär. Den är relativt olik de klassiska Alien-filmerna och inför uppföljaren Alien Covenant hoppades många fans på en återgång till den klassiska stilen. Ridley Scott verkar ha lyssnat på kritiken, till viss del. Och det är här som problemen radar upp sig. Det känns inte riktigt som om Ridley Scott bestämt sig för hur han vill att filmen ska vara – en uppföljare till Prometheus formade på samma sätt som den eller en klassisk Alien-film. Resultatet blir att det är en blandning vilket är ganska förvirrande för filmkritiker.
Underhållningsvärdet är det dock inga problem med alls. Filmen är oerhört välgjord och sevärd. Det är en nervkittlande film som har både häftiga svängningar och oväntade händelser, även om vissa inslag i filmen kanske är lite väl enkla att förutse. Är du inte en Alien-fanatiker så finns det stor chans att du lämnar bion nöjd och glad över en bra film. Och lite rädd kanske, för läskig är den.